Hängis

Det är svårt att inte förlora sig i grubblerier i tider som dessa. Jag har så mycket att vara tacksam över men ändå har jag känt mig håglös som en jävla hängfågel i ett par veckors tid.

J bjöd mig på lunch på Pizza Hut idag. Jag ville ha salladsbuffé men killen som tog emot beställningen insisterade på att jag skulle välja pizzabuffé eftersom salladsbuffén ingår i den och priset nästan är det samma (skiljer 5 kronor). Jag meddelade att jag inte äter pizza och tog salladsbuffén. Att jag inte äter pizza är en sanning med modifikation. Jag äter mer än gärna pizza men skulle aldrig göra det en tisdag. När jag tänker efter så har jag inte ätit köpt pizza sedan juni förra året. Det låter lamt men jag föredrar nog min hemgjorda pizza. Det är inte vuxenpoäng det är pensionärspoäng! Jag är så trist så klockorna stannar men det skiter jag i just nu.

Kesoplättarnas återkomst

…eller skam den som ger sig!

Jag kunde inte släppa gårkvällens misslyckande i köket så jag bestämde mig för att göra kesoplättar till lunch. Använde min lilla fina hjärtformade stekpanna som blir infernaliskt het på 3 sekunder vilket resulterade i att några plättar blev knaprigare än andra men huvudsaken är att jag vann!

Kesoplättar
250 g keso
1 litet hackat äpple
3 msk dinkelmjöl (eller vanligt om man vill)
2 ägg
1 tsk kanel

Smör till att steka i

Stek på medeltemperatur. Första sidan tar längre tid än du tror och börjar du pilla innan den är klar så kan du räkna med att skiten går sönder.

Tips
Jag ringlade honung över Js plättar och kan tänka mig att det är smaskigt med glass/grädde till. Om man vill lyxa lite.

Kesomezzo

Jag kan verkligen inte rekommendera någon att laga kesoplättar. Det var gott men det tog satans lång tid och blev bara kladd och jag var hungrig som en varg efter träningen. Trodde att det skulle vara snabbt men icke! Och jag är redan hungrig igen ty jag fick slänga hälften.

Vad är väl en bal på slottet

Sommarjobb är fixat och därmed är ett av vårens ångestmoment avklarade. Det finns få saker smolkar vardagen så mycket som inkomstosäkerhet. För att fira skapade jag magi i köket i form av morotsgratäng med lök, blomkål och kalkonskinka. Egentligen hade jag hellre pumpat i mig choklad och muffins men ack nej så roligt får jag inte ha. Jag har dessutom en irriterande vilodag idag eftersom sådana är nödvändiga . Man får inte vara dum i huvudet. När man talar om att vara dum i huvudet så kan jag nämna min katt Lucius Caesar. Lucius förälskade sig idag i en morot som inte besvarade hans ohämmade kärlek. Lucius har nu flyttat sin affektion till tonfiskkonserverna.

Kattspya eller lunch?

Body pumpen igår visste vad den gjorde. Tyckte att den kändes lätt men ack vad den tog ty idag smärtar min bakdel. Min mentor M rådde mig till att fimpa ett spinningpass och istället köra BP och jag ska nog banne mig göra det. Kan gott skippa tisdagsspinnen för ingen av instruktörerna som kör då är något vidare ändå.

Jag bifogar en bild på min lunch. Kyckling med fetaost. Very smaskens.

Röd dag

och trevlig middag med J. Röran i skålen kan inte annat än vara nyttig som fan. Men den var god också.

Quinoa

Olala gårdagens lunch: Tomatsoppa med quinoa. Quinoa smakar väldigt gott men ser förjävligt ut. Bönor tex. ser ju ofta frestande ut för ögat (undantaget bruna/vita i slabbsås) men quinoa (i alla fall den vita) ser ut som mjuka avklippta naglar. Hel skulle go crazy för lite quinoa.

Jättetight

Åh det var spännande att följa demonstrationen från balkongen idag. Knådade pastadeg* och slängde då och då ett tantöga. Längs med hela gatan stod piketbilar med poliser som också slängde tantögon. De satt verkligen jättetight där inne i bilarna. Det såg inte alls bekvämt ut. Det var nästan så man hoppades att någon arg liten aktivist skulle kasta en sten så de fick komma ut och sträcka lite på sig.

*Jag och J skvimpade runt i köket och drack rödvin och skapade egen ravioli med kantarellfyllning. Lyx.

Vardagslyx

Att skapa maten är roligare än att äta den. Nej jag skojade bara!

<-Kantarellpaj med chévre