Men när i gryningen sken den rosenfingrade Eos vandrade Elin den hökögda och gudarna måste henne varit nära ty i denna arla morgon syntes Jesus i vit skrud bland bilar på en parkeringsplats.
Tack vare att mitt usla perifera seende spelar mig spratt får verkligheten genast spännande inslag! Jag undrar just vilka spännande inslag i historien som varit direkta biverkningar av synfel? Jag ska i alla fall börja använda mina glasögon under morgonpromenixen.
”SÅ dåligt ser jag inte” säger Hököga och låter glasögonen ligga kvar i fodralet. Nu är det på så vis att Hököga ser lika dåligt som hon tror att hon ser bra och dessutom får hon yrsel och huvudvärk av att låta glasögonen ligga kvar i sitt fodral. Hököga får helt enkelt skärpa sig en smula och börja göra det kloka valet att använda sina glasögon istället för att vingla runt spyfärdig genom livet.
Igår fick jag mina kick-ass brills! På köpet fick jag även en Malmöguide. Lite väl insinuant kanske ”Nu när dina dagar som blindbock är över kan du uppleva Malmö på riktigt!”.
Jag ska få* glasögon. Nästan alla i min familj är glasögonormar så det är ett under att jag klarat mig så länge ändå. Jag borde haft glasögon i flera år eftersom min syn är under all kritik men jag har helt enkelt ignorerat signalerna (copingstrategi struts). Så om en vecka tillhör jag glasögonormarnas gemenskap. Farmor och farfar, som ju länge tillhört den inre kretsen, önskade mig varmt välkommen! Det känns okej. Jag kan leva med det.
