I höst är det sex år sedan hon valde att avsluta sitt liv. Sex år och det kan fortfarande göra ont. Riktigt ont. Sorgen försvinner inte men den förändras och blir en del av oss. Vi har alla sår som läker för att slås upp för att läka igen. Allt rör sig i cirklar. Så var det dags för min yngsta lillebror att uppleva förlust. En vän till honom beslutade sig i torsdags för att livet inte hade någonting mer att ge, lade snaran runt halsen och tog steget.
”Jag är förbannad över att han inte pratade med oss istället!”
”Det är jobbigt att inte veta varför.”
Lille,lillebror vi ska alla skrapas av livets jävligheter och jag önskar så att jag kunde skydda dig mot allt som gör ont.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar